Resultat FAS 2

Majoriteten av de som hade antikroppar i våras hade fortfarande skyddande antikroppar minst fyra månader efter genomgången SARS-CoV-2 infektion

FAS 2 av COMMUNITY studien genomfördes i augusti-september 2020, och 92 procent (1974 deltagare) av studiegruppen lämnade ett andra blodprov. Resultaten visade att 98 procent av deltagare som hade antikroppar i våras fortfarande hade antikroppar mot SARS-CoV-2 spike proteinet minst fyra månader efter genomgången infektion. Genom så kallade neutraliseringstester kunde vi bekräfta att dessa antikroppar kan hindra viruset från att ta sig in i värdceller, dvs de skyddar mot viruset.

Inte lika många deltagare blev smittade under sommaren

130 deltagare hade utvecklat antikroppar under sommaren (8 procent av de som i våras inte hade antikroppar). Att så mycket färre deltagare blev smittade inför Fas 2 tror vi beror på att vi inte hade lika mycket smitta i samhället och bland våra patienter under dessa månader. Liksom vid Fas 1 fann vi att tillkomst av antikroppar (dvs genomgången infektion) var kopplat till att man hade haft symptom såsom lukt/smak bortfall och feber. Däremot såg vi inte samma koppling till patientnära arbete som i våras, troligen pga att vi inte hade lika många inneliggande COVID-19 patienter.

Olika typer av antikroppar Efter genomgången SARS-CoV-2 infektion utvecklar man antikroppar mot flera olika komponenter av viruset. Flertalet av de antikroppstester som idag finns tillgängliga riktar sig mot nukleokapsidproteinet (N) eller spikeproteinet (S) vilket är den del som viruset använder sig av när de fäster till och tar sig in i kroppens celler. Det antikroppstest vi använder oss av i COMMUNITY studien (som är utvecklat vid KTH/SciLifeLab) mäter samtidigt antikroppar mot flera olika komponenter av viruset i samma blodprov. Eftersom man i våras såg att den bästa testprestandan genererades om man krävde att ett blodprov innehöll antikroppar mot både nukleokapsid och spikeproteinet sattes detta som krav för att ge ett positivt svar till studiedeltagare. Genom att kräva båda dessa antikroppar i ett blodprov fick man ett svar med en sensitivitet på 99.7 procent och en specificitet på 100 procent, dvs mycket få falska negativa och inga falska positiva. I Fas 2 fann vi att 82 procent av deltagare som blev klassade som antikroppspositiva i våras fortfarande hade antikroppar mot både nukleokapsid och spike komponenten, och vi svarade ut enligt dessa kriterier. Vi såg däremot att de allra flesta av dessa deltagare (98 procent) fortfarande hade mätbara antikroppar mot spike proteinet, men att antikroppar mot nukleokapsidproteinet verkar sjunka till lägre/omätbara nivåer snabbare. Eftersom vi, och andra stora studier, ser att de nivåer av spike-antikroppar som finns i blodet efter minst fyra månader är tillräckliga för att neutralisera viruset, dvs hindra viruset från att infektera celler i så kallade neutraliseringstester, har vi nu gått över till att kräva endast mätbara antikroppar mot spikeproteinet för att klassa ett prov som positivt. Detta innebär att en liten andel studiedeltagare fick ett negativt svar vid fas 2 enligt de strikta kriterierna som har satts upp för att främst undvika falska postiva svar, men som nu när vi vet mer om antkropparna kommer att klassas som postiva i framtiden. När vi nu går in i Fas 3 kommer vi att mäta antikroppar igen, och ge ett positivt svar om provet har antikroppar mot spikeproteinet, oavsett om provet har mätbara antikroppar mot nukleokapsidproteinet. Vi kommer att fortsätta mäta antikroppar mot nukleokapsidproteinet och andra komponenter av viruset i forskningssyfte.